Att grunda en ny kör – tre dirigenter berättar
De vi intervjuar
Kaisa Halmemies bor i Jyväskylä och är verksam som kördirigent och sångpedagog. Hon arbetar på utbildningsenheten Gradia både med den grundläggande konstundervisningen samt vid yrkesskolan. Kaisa har grundat alla körerna som hon leder; Rytmihäiriö, Kipinät-kuoro och diskantkören Valoisa. För tillfället jobbar hon också med att starta några nya körprojekt inom Gradias verksamhet.
Fotograf Jaakko Manninen.
Kördirigent Viena Kangas är ursprungligen från Uleåborg, och numera bosatt i huvudstadsregionen. Som sångare arbetar hon bland annat inom Helsingfors Kammarkör. Viena har varit med och grundat barnkören Candomini, damkören Kupliva och Vino Ensemble. Utöver körerna har Viena också tagit del av grundandet av kollektivet Bach Collegium Helsinki, samt den nya körmusikfestivalen Avaus.
Hanna Kronqvist är verksam som dirigent i Åbo med studentkörerna Florakören & Brahe Djäknar, i Vasa med kammarkören NOX, samt för diskantkören Exaudio vars medlemmar kommer från hela Svenskfinland. Hanna inspireras av mötet mellan människor och musik, och tillsammans med sina körer utforskar hon gärna många olika musikstilar. Hanna har grundat diskantkören Exaudio.
Fotograf Niklas Günsberg.
Startskottet
Varifrån kom initiativet till att grunda kören?
– Det handlar alltid om ett behov – internt eller utifrån. Bäst är det när dessa möts! Så behövs det också planering, resurser, utrymmen och naturligtvis ivriga sångare, säger Kaisa.
Vino Ensembles och Exaudios kärngäng kände varandra från tidigare körprojekt, och startade verksamheten runt en inspirerande musikalisk vision. Också Kuplivas start påminner mycket om detta; några av föräldrarna i en barnkör hade sjungit tillsammans, och frågade om Viena ville komma med och grunda en ny kör.
En existerande organisation kan också agera som konkret underlag och stöd för den nya kören. För barnkören Candomini var ungdomskören Candomino just det. Rytmihäiriö igen kom till som en del av mellersta Finlands sjukvårdsdistrikts verksamhet för välbefinnande i arbetet. På så sätt fanns det en klar målgrupp för sångarrekryterandet, och i Candominis fall också syskonkörens brand.
Alternativt kan informationen om den nya kören sättas ut offentligt på sociala medier, och kärngruppen samlas ihop via det. Så har Kaisa gjort med både Kipinät, Valoisa och Exchange Your Voices -kören som hon bildade i Danmark under sitt utbytesår.
Då man förbereder ett nytt körprojekt rekommenderar Viena att fundera igenom förfrågan bland de potentiella sångarna, och försäkra sig om att idén möter målgruppens intressen och behov.
– Det är väldigt betydelsefullt om du har en klar idé, entusiasm och känslan av att detta kunde hitta sin egen niche! uppmuntrar hon.
Friheten att få göra precis som man vill
När man grundar sin egen kör, får man forma körkulturen och -samvaron precis som man vill, utan att tyngas ner av tidigare traditioner och förväntningar. Denna observation kommer fram hos alla intervjuander.
– Friheten att få göra precis som man vill har varit en stor grej. Och det är det nog fortfarande, säger Hanna.
När en dedikerad grupp av mänskor som alla valt att komma med får skapa något nytt, är möjligheterna många. Kaisa och Hanna beskriver körens första år som en inspirerande, lustfylld period, då nyhetens behag och glädje för en långt. När den är som bäst, kan sångargemenskapen tillföra mycket till körens verksamhet, och stärka den musikaliska och konstnärliga identiteten ytterligare.
Att grunda nytt ger också möjligheten att skapa en motiverande, passformad arbetsplats, lägger Viena till. Finaisieringen och att skapa fungerande organisationsmodeller kan vara utmanande för den nya köten. enligt Hanna.
– Att starta upp en kör betyder att man inte har samma ekonomiska trygghet som väletablerade ensembler har och det kan ta lång tid att bygga upp en hållbar ekonomi.
En välfungerande organisation är i det långa loppet nödvändig för körens verksamhet, och dess grundande kan kräva väldigt olika slags lärande beroende på vilken bakgrund körens medlemmar har i tidigare styrelseverksamhet.
Tydliga gränser och tydlig arbetsfördelning
Viena rekommenderar att skapa tydliga gränser för den egna arbetsinsatsen, och kommunicera öppet om sina förväntningar gentemot körens förening. Detta kan vara till exempel ett tidsbundet löneönskemål, en överenskommelse om längden på den första verksamhetsperioden eller avtal om vad som ingår i arbetsuppgifterna för var och en. Också Hanna och Exaudio har upplevt att en modell där arbetsgruppen förbinder sig till verksamheten ett år i taget fungerar väl.
– Det är heller ingen självklarhet att alla körer ska leva i 100 år, så vi har valt att varje år fatta ett aktivt beslut om huruvida vi ska ha verksamhet också nästa år. Vi fortsätter så länge vi tycker det är lustfyllt och roligt, säger hon.
Det är viktigt att dirigenten inte själv åtar sig allt arbete, utan att föreningen får utrymme att skapa sin egen verksamhet och stå på sina egna ben.
– Vi har lyckats, om kören kan prestera också utan mig. Jag (allena) är inte kören!” säger Viena.
Tidvis kan det kännas väldigt personligt och utmanande att grunda en ny kör. Kaisa och Viena beskriver båda känslor av osäkerhet och ifrågasättande av sig själv, särskilt i början.
– Starten är alltid mest utmanande, och osäkerheten om någon kommer att komma med, säger Kaisa
– När man givit mycket av sig själv och sin själ, så känns allting mer personligt, både i gott och ont, säger Viena.
Tid och erfarenhet har gjort det lättare, och skapat behövd distans mellan arbetet och det privata.
De första två åren
När jag frågar hur länge det tar för verksamheten att etablera sig internt, svarar intervjuanderna häpnadsväckande lika utan att veta av varann: vid två år har mycket ofta satt sig på plats. Upplevelserna är dock olika med de olika grupperna. Hanna beskriver Exaudios tredje år som det mest utmanande dittills:
– De två första åren fick ganska lätt, då nyhetens behag och glädje lätt bar framåt. Det gällde att vara tydlig i strukturer, visioner och gemensamma målsättningar, så att det fortsatte vara lustfyllt för alla.
Kaisa beskriver att hon upplevt att detta skede också kan vara ytterst givande:
– Det är väldigt belönande då börjans förtjusning släpper, gänget etablerar sig, gruppidentiteten bildas och man börjar urskilja utveckling på längre sikt.
Gruppens utveckling behöver tillräckligt med tid. Även om mycket kan hända fort, är det viktigt att lita på processen. Det är omöjligt att kunna planera och förutspå allt.
Tips för grundandet av en ny kör
– Jag uppmuntrar alla som vill grunda en kör att bara våga ta steget! Det är både belönande och lärorikt! säger Hanna.
Att grunda en egen kör lär tålamod och tillit till den egna visionen. En konkret tidsgräns för när verksamheten behöver stå på egna ben, och vad som utgör den första gemensamma milstolpen kan klargöra verksamheten för både sångare och dirigent.
– Jag har lärt mig att vara både modig och målmedveten, men flexibel. Man lär sig att leva med osäkerhet, och det är onödigt att vara för hård med sig själv. Man kan inte behaga alla, och det behöver man inte heller. Sångarna vill framför allt hålla på med sin hobby, sjunga och ha roligt tillsammans! säger Kaisa.
Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt, och andras erfarenheter kan ge god inspiration och exempel på olika verksamhetsmodeller. Det lönar sig alltid att fråga råd av bekanta, eller kontakta en ny kollega och bjuda på gemensam kaffe eller lunch.
– Överlag uppmuntrar jag att ta kontakt med andra kördirigenter i både stort och smått, de allra flesta vill nog gärna dela med sig av sina erfarenheter, säger Hanna.
Skriven av Ida Olsonen